Om du råkar skära dig startar kroppen ett komplext system för reparation. Såret läker. Borde då inte kroppen även kunna läka inre skador, som felfungerande cellsystem? Världsledande forskare tror nu att perioder av fasta sätter igång den inre läkningen.
Det finns flera tecken på att så är fallet, även om det än så länge måste betraktas som spekulation. En ledtråd är resultaten av fem dagars fasta på den autoimmuna sjukdomen MS. Efter några dagars matbrist sätter kroppen igång en avveckling av felaktigt fungerande immunceller och besvären kan minska. När man börjar äta igen skapar kroppen nya immunceller som ersätter de som har avvecklats.
Men inte nog med det. Kroppen aktiverar också helt andra celler för att återskapa den isolering kring nerverna som skadas vid MS. Det här har fått professor Valter Longo att fundera.
– Det är väldigt sofistikerat. Hur i hela världen kan matbrist leda till att allt detta sätter igång? Det enda svaret jag kan komma på är att det handlar om en evolutionärt utvecklad process, säger Valter Longo i en intervju med Rhonda Patrick.
Han tror att fasta utlöser system för inre läkning ungefär på samma sätt om ett skärsår utlöser processer för vävnadsreparation. Eftersom fastan var en naturlig och helt oundviklig del av att vara människa i förhistorisk tid valde evolutionen den vägen. Matbrist utlöser även en mängd andra processer och inre läkning passar in i detta. Till exempel ger utrensningen av dåliga celler välkommet bränsle till kroppen.
Stora delar av mänskligheten plågas nu av folksjukdomar såsom cancer, autoimmunitet, demens och kärlproblematik. Det faktum att forskarna kan visa att fasta har effekt mot just dessa sjukdomar stärker bilden av ett samband.
– Vi har aldrig utvecklat ett försvar mot autoimmunitet eftersom fastan alltid tog hand om det. När vi inte längre fastar börjar alla dessa sjukdomar att byggas upp: vare sig det är baserat på insulinresistens eller något annat. Vi har förlorat den här automatiska reparationen, säger Valter Longo.
Att fasta i fem dagar med hjälp av fastehärmande kost 2-6 gånger om året är Valter Longos rekommendation för att upprätthålla kroppens egna system för inre läkning och på så sätt motverka de vanliga folksjukdomarna.
Läs mer om fastans förebyggande effekt på cancer, autoimmunitet, diabetes typ 2, demens och hjärt-kärlsjukdom.
Intervjun med Rhonda Patrick som går på djupet med de goda effekterna av fem dagars fastehärmande kost:
Vad jag inte förstår är att samma mängd kalorier ska verka fastehärmande oavsett kroppsvolym. Att en som kanske väger hälften av en annan ska trigga igång autofagi på samma matmängd, utan att man plågat den andra onödigt mycket.
Adekvat undring. I ett inlämnat patent framgår att forskarna utgår från 10 kalorier per kilo kroppsvikt. Således är dieten enligt de offentliga rekommendationerna och forskarnas matpaket Prolon (och femdagar.se:s matpaket) “inställd” på personer som väger 75 kilo.
Forskarna menar dock att 750 kalorier dag 2-5 är en “sweet spot” som funkar för alla. De som väger mindre än 75 kilo behöver inte utsätta sig för färre kalorier än så. De som väger mer än 75 har fett att ta av och kan lika gott bromsa hårdare. Effekterna i form av autofagi med mera ska enligt forskarna inträda ändå, i samband med bristsituationen och förhållanden mellan makronutrienterna.
Känns ändå konstigt att en person som väger 50 kg uppnår autofagi som en som väger närmare 90 om man har samma antal kcal att förhålla sig till. Är det bara en spärr mellan öronen hos mig som inte vill släppa? Tänker ändå att de där 10 kcal/kg känns mer rimligt. Visst har alla över 75 kg mer att “ta av” fettmässigt, men när det handlar om autofagi som mål så är det ju inte fettet på kroppen som är pointat utan just reboot på cellnivå, hur har forskningen fått fram resultat på det?
Det där gnager hos mig också. Önskar jag hade direktaccess till Valter Longo för att ställa några frågor. Men som jag förstår av hans bok och intervjuer så är autofagi inte en på/av-knapp utan ett mer “organiskt” tillstånd. För hans forskarlag är “fasting state” något man når vid matbrist då socker och protein är nedreglerat och det handlar till exempel om nedreglering av IGF.
Hade till exempel ketos varit en förutsättning för autofagi hade “fastehärmande kost” inte innehållit några kolhydrater. Nu kan man nå ketos ändå, men det är uppenbarligen inte nödvändigt (https://prolon.eu/5-day-diet-answers-faq/). Kostschemat gör att du får i dig så pass lite att det kan karakteriseras som matbrist även om du väger 50 kilo.
Men jag tror också att man ska se på FMD som en diet framtagen för “vanligt folk” som kanske inte har optimal kosthållning. Den präglas av försiktighet, du ska få i dig alla makronutrienter. Longo har även avrått underviktiga från att använda sig av FMD.
Om jag var tveksam till FMD:s effektivitet kanske jag ändå hade valt att gå ut hårdare och hittat en egen formel med mindre protein och kolhydrat, och försökt konstatera ketos med urinstickor. Du har ju också sajter om ketogenic FMD på nätet.
Hej,
Jag har ett diskbråck och har varit hos en naprapat och fått ett träningsprogram som jag gör dagligen för att bygga muskler kring det utsatta området kring ländryggen. Detta gör jag för att stötta kroppen så att den kan läka diskbråcket mer effektivt och jag får mindre smärta på köpet. Men när jag fick veta att kroppen själv läker ett diskbråck så började jag undra om man skulle kunna snabba på eller åtminstonde effektivisera läkningsprocessen genom att fasta. Vad tror man om det?
Jag har prövat periodisk fasta med matfönster på 8 timmar och tycker att det har varit smidigt men det kanske skulle krävas någon annan form av fasta för att kunna få den läkningsprocessen att aktiveras som behövs för att kunna ge något resultat på ett exempelvis diskbråck?
Hej,
Det forskarna spekulerar i när de pratar om inre läkning går djupare än läkning av vävnader (som vid diskbråck). Det handlar om cellsystem som kroppens normala läkningsprocesser inte kommer åt, men som eventuellt kan påverkas av fasta. Valter Longo et al har till exempel visat att fasta kan leda till återbildning av myelin runt nervtrådarna vid MS och nybildning av insulinproducerande celler i bukspottskörteln.
Vad gäller ditt diskbråck så handlar det om vävnader vars läkningsprocesser är kända och alltså inte det forskarna menar. Huruvida fasta kan snabba på dessa vågar jag inte sia något om. Det går visserligen att hitta studier (tex https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25881054/) som visar att sår läker snabbare vid fasta, men det finns ju många andra aspekter. Sömn, stress etc spelar också roll. Personligen skulle jag inte utsätta mig för en fasta för att eventuellt nå snabbare läkning, men du kan ju alltid ta upp saken med din läkare.
Tack för ditt svar. Det är ett väldigt spännande ämne det här 🙂
Förstår inte poängen med ett ”fastepaket”
Fastar man så fastar man. Inget matintag alls. Då är det bättre att fasta så länge man kan och sen äta bra mat när fastan är över. Att äta emellan bryter ju magin, då kan man likagärna köra intermit fasting ist för periodisk
Poängen med “fastepaket” är att man kan få de goda effekterna av fasta utan att utsätta sig för totalfasta, vilket är svårt för många. Det var faktiskt när Valter Longos forskarteam ville studera fastans effekter som de märkte att det inte gick att få tillräckligt med försökspersoner som klarade av att totalfasta fem dagar i sträck, så då skapade de “fasting mimicking diet”.
Sen har jag förstått att en totalfasta på flera dygn kan ha mentala kvaliteter som inte uppnås med fastehärmande kost. Men rent kroppsligt ger fasting mimicking diet enligt forskning samma goda effekter som totalfasta.