Se upp för fastan som kan vara farlig

Kroppen är som gjord för matbrist och det är därför naturligt att fasta då och då. Men vissa sätt verkar vara bättre än andra. Studier tyder på att du ska undvika “matfönster” av typen 16:8 om du skippar frukosten.

Begreppet fasta blir allt vanligare och de olika metoderna spänner över att bara fasta 12 timmar per dygn till att vara hardcore och utsätta sig för konstant kalorirestriktion. Forskningen hänger inte riktigt med eftersom det är svårt att bedöma effekterna av olika typer av fasta på sikt och eftersom långtidsstudier är dyra att genomföra. Men det har kommit några ledtrådar till vilken typ av fasta som är mest fördelaktig och vilken du ska se upp med. Så här ser det ut just nu:

  • Konstant kalorirestriktion – ökad risk för neurologiska sjukdomar
  • Matfönster på 16 timmar med skippad frukost – risk för gallsten samt hjärtsjukdom och cancer på längre sikt
  • Totalfasta längre än 14 timmar – risk för gallsten
  • Totalfasta 12 timmar
  • Kraftig matrestriktion utan totalfasta till exempel 5:2 eller fem dagars fastehärmande kost.

Du bör alltså vara lite försiktigare med vissa typer av fasta.

Det som får grönt ljus är de mer naturliga sätten att fasta. Totalfastan medan du sover är mest naturlig av allt, men du bör se till att kroppen vila från mat hälften av dygnets timmar. Detta är förhållandevis enkelt: Ät inget efter middagen. Om du slutar äta middag klockan 19, så ät inte frukost innan 07. Att det är positivt och utan risk visar alltifrån studier kring att inflammationsprocesserna minskar till att intervjuade 100-åringar oftast har hållit 12-timmars matfönster genom livet.

Om man väljer att förlänga fastan genom att hoppa över frukosten kan man vara ute på hal is. Flera studier visar att människor som regelbundet hoppar över frukosten löper ökad risk för sjukdomar. Detta skulle kunna förklaras av att många som inte äter frukost kanske har andra livsstilsproblem, men tendensen kvarstår även om forskarna försöker kompensera för detta.

Ytterligare en faktor som problematiserar periodisk fasta med matfönster är att risken för gallsten enligt vissa studier ökar efter 12 timmar. Risken för att bygga upp gallsten är invididuell och beror på flera saker, men faktorn bör tas med i beräkningen. Att totalfasta 12 timmar per dag är alltså en god idé. Att göra det längre perioder ger förvisso goda effekter*, men risken är att vissa dåliga effekter följer med.

De goda effekterna
Om man istället för att totalfasta drar ner på mängden mat så kraftigt att de goda effekterna uppstår, kan man undvika de sämre effekterna. Att till exempel följa 5:2, dvs äta kraftigt kalorireducerat var tredje dag, har i studier inte visat sig leda till några negativa effekter. Förutom möjligen att det är psykologiskt ansträngande att var tredje dag utsätta sig för detta.

Att fasta fem dagar med fastehärmande kost 2-6 gånger om året, har inte heller några negativa effekter. Enligt forskarna är det även säkert att ta fem dagar med fastehärmande kost en gång i månaden om man till exempel vill komma tillrätta med övervikt. Genom att fastan sträcks ut över flera dagar startar även andra positiva effekter som man missar med 5:2.

Att däremot konstant utsätta sig för “fastehärmande kost” eller liknande kraftig kalorirestriktion är inte att rekommendera. Man kan förvisso se fantastiska resultat: Människor som gör detta ser anorektiska ut, men deras värden är på topp och vävnaderna behåller en kvalitet som hos yngre personer. Däremot kan risken för andra sjukdomar öka. Pionjären inom kalorirestriktion Roy Walford var till exempel kärnfrisk i övrigt när han vid 80 år dog av nervsjukdomen ALS och det finns tecken på ett samband med den sjukdomen och kalorirestriktion.

*Exempel på goda effekter av både totalfasta och kraftig matbrist: Ökad insulinkänslighet, lägre blodsocker, ökad fettförbränning, minskad inflammation, lägre blodtryck, minskad LDL-kolesterol, aktiverad cellreparation och förändrat DNA-uttryck som understödjer skyddande effekter mot sjukdom.

OBS! om du är diagnosticerad med någon sjukdom bör du kolla med din läkare innan du fastar. Det finns risker med vissa kombinationer.

12 Comments

  1. Oscar Häggmyr 2019-05-27
  2. Fem Dagar 2019-05-27
  3. Maria 2019-11-05
    • Fem Dagar 2019-11-06
  4. Kajsa 2020-01-14
  5. Minerva 2020-07-13
    • MammaSarah 2020-08-06
    • Fem Dagar 2020-08-06
    • Jennifer 2020-09-17
  6. Jennifer 2020-09-22
  7. JW 2022-08-18

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.