Fasta är förenat med ansträngning. Så är det bara. Ska man göra sin femdagars flera gånger om året kan det därför vara värdefullt att ta inspiration och kraft från den mycket djupgående tradition av fasta som har följt mänskligheten genom historien, inte minst i religionerna. Det första steget är att inse varför dessa traditioner finns.
Matbrist är en trogen men ovälkommen följeslagare genom mänsklighetens historia. Kampen för att mätta sig själv och närstående var fram till inte för så länge sedan oupphörlig och liemannen stod och tittade på bara veckor bort. Så varför skulle man frivilligt vilja utsätta sig för matbrist? Varför innehåller alla de stora religionerna fastetraditioner?
Svaret är att den religiösa fastan handlar om något större. Den religiösa fastans ”frivilliga” matbrist är ett kulturellt verktyg för att skapa insikt och beslutsamhet kring det som är kärnan i den mänskliga civilisationen, nämligen förmågan att skjuta upp belöningar och att arbeta mot ett långsiktigt mål. Att inte leva ur hand i mun. Att spara mat för sämre tider. Att bygga ett hus istället för att hitta en grotta.
Liknande processer fanns även långt innan de stora religionernas intåg. Längre ner i tidsdjupen offrade stammen sin bästa get och brände den på ett altare. Varför göra detta istället för att äta upp den? Det är ju helt vansinnigt.
Eller inte. Under det att röken steg upp mot ”gudarna” i en mystisk himmel kan man ana att medlemmarna svetsades samman och arbetade hårdare tillsammans, inte minst för att för att säkra tillgången på mat i framtiden. Offret skapade mening i en i övrigt godtycklig och svårnavigerad värld.
Förhöjd livskänsla
Djur har av allt att döma en förmåga att vara totalt närvarande i nuet. Det är en förmåga som vi har tappat i utbyte mot en förmåga att planera och arbeta mot ett mål. Detta mål kan ge oss en känsla av mening som kortsiktigare tillfredsställelse inte kan. På samma sätt som att vi mediterar för att återupptäcka ”nuet”, kan vi fasta för att träna upp förmågan till att känna ”mening”, den mening som återfinns i att byta ut snabba kickar mot djupare belöningar.
Många vittnar om känslan av belöning efter en femdagars-fasta. Sinnet blir lättare. Livskänslan förhöjd. Kanske hör det även samman med det fysiska faktumet att kroppen har fått en inre service i form av alltifrån minskad mängd bukfett till ökad känslighet för insulin. Med upprepade fasteperioder på fem dagar motarbetar du dessutom åldrandets sjukdomar såsom cancer, demens och hjärt-kärlproblem. Den insikten kan också leda till ökad inre tillförsikt inför livets utmaningar.
När allt känns grått under fastan kan du skicka en tanke till den mängd av fasterutiner som finns och har funnits. Vila i den väven av traditioner en stund, så kan det bli lättare att hitta tillbaka till sina egna mål och sin egen mening.
Fakta: fasta i de stora religionerna
Kristendom: Den kristna fastan börjar dagen efter fettisdagen (askonsdag) och pågår i drygt sju veckor fram till påskafton. Man behöver inte nödvändigtvis dra ner på mängden mat, man kan istället avstå från något av typen kött eller alkohol. Svenska kyrkans defintion av fasta är mycket riktigt att ”avstå från något för att vinna något annat”.
Islam: Den muslimska fastemånaden ramadan följer månen och flyttar sig därför år från år i den kristna kalendern. Under fastetiden får man varken äta eller dricka från det att solen går upp tills den går ner. På kvällarna är det dock vanligt att man äter festmåltider med släkten. Den inom islam uttryckta meningen med fastan är att lära sig tålamod och ödmjukhet.
Hinduismen: Inom hinduismen finns en mängd olika fastetraditioner kopplade till olika gudar. Det handlar ofta om kortare fastor på max ett dygn. Vissa inriktningar fastar till exempel varje måndag från soluppgång till solnedgång för att hedra guden Shiva.
Buddhism: Då själva kärnan inom den buddhistiska religionen handlar om att frikoppla sig från världsliga villkor, är fastetraditioner vanliga. Det kan handla om att äta endast ett mål mat om dagen, vilket man gör senast vid lunch. Därefter ska matintag inte störa meditation och frigörelse från jaget.
Judendom: Det finns ett antal fastedagar i den judiska traditionen. De pågår under maximalt ett dygn under vilket man varken äter eller dricker. Under exempelvis Yom Kippur, försoningsdagen, ska fastan förstärka fokuset på inre rening och att be andra om förlåtelse för sina synder.