Sveriges Radios flaggskepp för grävande journalistik, det granskande magasinet Kaliber, har givit sig i kast med fasta. Tyvärr slarvar de med faktakollen till förmån för kvällstidningsaktig personvinkling. Programmen innehåller överraskande grova sakfel som public service borde kunna undvika.
Man gör två långa program på temat, ett handlar om “vattenfasta” (lyssna, läs) och ett om “torrfasta” (lyssna, läs). Programmen går ut på att dessa typer av “extremfasta” är farliga och att de hälsoprofiler som propagerar för dem är oansvariga.
Fem Dagar har sedan länge pekat på problemen med vattenfasta (och torrfasta är totaltokigt). Det finns risk för hälsopåverkan och det kan karakteriseras som onaturligt då vi historiskt oftast kunnat hitta något att stoppa i munnen under svältperioder, även om det inte har varit tillräckligt.
Det är således relevant att Kaliber lyfter fenomenet, men allt förstörs när de drar alla fastor över en kam och inte anstränger sig det minsta för att reda ut och problematisera. De viftar bara bort de hälsofördelar en fasta kan ge (även vattenfasta). Fokus är istället att gestalta vilka häxor de kvinnliga hälsoprofiler som förordar extrem fasta är.
Det är aldrig fel att problematisera påståenden om hälsa, men vad som också måste problematiseras är journalisterna Clara Lowden och Stina Näslund, samt Sveriges Radios journalistiska höjd. De här programmen är helt enkelt för dåliga för att klassas som avslöjande grävande journalistik. Det följer formulär 1A: “offer” lyfts fram, “förövare” avslöjas och därefter får utvalda forskare agera “hjältar” så att det blir ordentligt understrykt vad man som lyssnare ska tycka.
Felaktiga fakta
Det är helt förståeligt att man måste skruva till det för att det ska bli bra radio, men man måste kunna göra det utan att ta den lätta vägen ut avseende fakta. Kaliber bygger hela programmet på att det inte skulle finnas några studier som faktiskt pekar på autofagi (cellrensning), förnyat immunsystem och andra hälsofördelar i samband med matbrist. Förvånande bristfällig journalistik.
Hånen mot hälsoprofilerna bygger man till exempel på att näringsfysiolog Ingrid Larsson i programmet hävdar att “det finns ingenting som säger att en diet skulle öka den här autofagin på något sätt”.
What? Kalorirestriktion används ju snarast som ett verktyg av forskarna idag för att studera just sådana processer. En enkel sökning på Google Scholar ger vid handen att indikationerna på en koppling mellan fasta och autofagi är överväldigande.
De medverkande seniora svenska professorerna har hörts i SR i decennier, men det är tyvärr ingen kvalitetsstämpel. Det finns betydligt mer intressanta forskare som faktiskt jobbar aktivt med studier kring fasta, något ingen av de intervjuade forskarna gör. Med en budget på miljarder borde public service kunna lyfta blicken lite.
Åtminstone till Uppsala och SR:s vetenskapsredaktion där. Låt dem göra en sammanfattning av forskningsläget och stärka upp detta gräv. Det finns gott om plats, ta någon minut från de långa vittnesmålen från “offer” som har ”ont i huvudet” (eeh, ja, man kan få ont i huvudet vid fasta, fullkomligt normalt).
Jag har sagt det förr. Det blir inte bra när journalist-journalister gör forskningsrelaterade inslag. Det behövs vetenskapsjournalister.